Förändringen
Att blogga innebär att vara personlig i slutändan, att öppna upp sig själv och berätta om ens liv.
Men hur många liv är egentligen så intressanta att andra människor ens skulle bry sig om en person har varit på bio idag eller har matat sin kanin där hemma.
Jag sågar de flesta människor ganska fort, faktum är att det är en nackdel som ligger för mig.
Det är naturligt för mig att känna mig bättre än de flesta även om det såklart inte är så egentligen. När jag finner en jämlik gör jag allt för att hålla fast vid den personen eftersom jag tror att man ska vårda de personerna som man kan lära sig något utav.
Den senaste tiden har mina inlägg varit ganska korta, inte lika genomtänkta och kanske med ett sämre skrivspråk.
Sanningen är den att jag inte har orkat ta tag i saker alls den senaste tiden.
Trots min intensiva träning som är något sorts självplågeri för att må bättre och för att kunna bekräfta sig själv ännu mer har jag fallit ner i något sorts svart hål.
Jag säger saker som jag vanligtvis inte säger annars, jag gör saker som jag vanligtvis inte gör och jag känner mig allmänt skum. De mörkaste NIN-låtarna rullar i Windows Media Player och jag känner för att gå ut och skrika könsord till gamlingar.
En förändring har börjat ta vid.
Erik blir till Sture och Sture är elak.
Sture är mitt andra jag, en person som lever inom mig. Ibland kommer han ut och vill säga något, oftast något elakt. Jag kan inte kontrollera Sture, han vill bara ut och då är det inte mycket att göra.
Efter ett tag kryper han tillbaka till den mörka avgrundsbrunn han kom ifrån och där stannar han ett tag tills han är hungrig igen. Och så håller det på...
Jag skämtar bara.
"Into The Void"
tried to save myself but myself keeps slipping away
talking to myself all the way to the station
pictures in my head of the final destination all lined up
(all the one's that aren't allowed to stay)
tried to save myself but myself keeps slipping away
tried to save a place from the cuts and the scratches
tried to overcome the complications and the catches
nothing ever grows and the sun doesn't shine all day
tried to save myself but myself keeps slipping away
tried to save myself but myself keeps slipping away
Men hur många liv är egentligen så intressanta att andra människor ens skulle bry sig om en person har varit på bio idag eller har matat sin kanin där hemma.
Jag sågar de flesta människor ganska fort, faktum är att det är en nackdel som ligger för mig.
Det är naturligt för mig att känna mig bättre än de flesta även om det såklart inte är så egentligen. När jag finner en jämlik gör jag allt för att hålla fast vid den personen eftersom jag tror att man ska vårda de personerna som man kan lära sig något utav.
Den senaste tiden har mina inlägg varit ganska korta, inte lika genomtänkta och kanske med ett sämre skrivspråk.
Sanningen är den att jag inte har orkat ta tag i saker alls den senaste tiden.
Trots min intensiva träning som är något sorts självplågeri för att må bättre och för att kunna bekräfta sig själv ännu mer har jag fallit ner i något sorts svart hål.
Jag säger saker som jag vanligtvis inte säger annars, jag gör saker som jag vanligtvis inte gör och jag känner mig allmänt skum. De mörkaste NIN-låtarna rullar i Windows Media Player och jag känner för att gå ut och skrika könsord till gamlingar.
En förändring har börjat ta vid.
Erik blir till Sture och Sture är elak.
Sture är mitt andra jag, en person som lever inom mig. Ibland kommer han ut och vill säga något, oftast något elakt. Jag kan inte kontrollera Sture, han vill bara ut och då är det inte mycket att göra.
Efter ett tag kryper han tillbaka till den mörka avgrundsbrunn han kom ifrån och där stannar han ett tag tills han är hungrig igen. Och så håller det på...
Jag skämtar bara.
"Into The Void"
tried to save myself but myself keeps slipping away
talking to myself all the way to the station
pictures in my head of the final destination all lined up
(all the one's that aren't allowed to stay)
tried to save myself but myself keeps slipping away
tried to save a place from the cuts and the scratches
tried to overcome the complications and the catches
nothing ever grows and the sun doesn't shine all day
tried to save myself but myself keeps slipping away
tried to save myself but myself keeps slipping away
Kommentarer
Trackback
